Bubblan

Nu tänkte jag ge mig på en typisk summering av året 2008. Börjar med en såndär lista som det nog finns tusen versioner av.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Väldigt mycket, hela hösten har varit fylld av nya grejer

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Ja, och jag uppfyllde det idag! ;)

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Det tror jag inte, verkligen inte.

4. Dog någon som stod dig riktigt nära?

Nej, ett sådant år till tack!

5. Vilka länder besökte du?

Estland och Finland. Finland räknas bara om att sova i finsk hamn räknas :P

6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?

En lång resa, fler danser och lite annat smått....:P

7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?

25 augusti

8. Vad var din största framgång 2008?

Hur fjantigt det än låter, milen på min rekordtid. Det var lite mer än en tid för mig.....

9. Största misstaget?

*PASS*

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Diabetes räknas väl inte. Varken varit särskillt sjuk eller skadad =)

11. Bästa köpet?

Den billiga korven på Ica

12. Vad spenderade du mest pengar på?

Hyra och mat, särklassigt....

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Ja, massor. Det senaste var nog ett kort litet samtal på mobilen förut :)

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?

Lady Gaga, Reccedansen! =D

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Ledsnare, men det har vänt nu!

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Vänt på huvudet och stannat kvar....

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Ljög

18. Hur tillbringade du julen?

Med familjen och Kalle!

19. Blev du kär under 2008?
 
Kanske....

20. Hur många one night stands?

Vad spelar en siffra för roll? :P

21. Favoritprogram på TV?

Jag mins inte vad jag sett på tv detta år? Top Gear! 

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?

Nej

23. Bästa boken du läste i år?

Deception Poin och Harry Potter var alla jag läste. Båda var bra 

24. Största musikaliska upptäckten?

Muse skulle jag tro, men det var ju så många...

25. Något du önskade dig och fick?

Jadå, mest praktiska saker...

26. Något du önskade dig men inte fick?

Ja, bilen blev inte detta året heller

27. Årets bästa filmer?

Den var svår, Wall-E kanske. Annars vet jag inte.....

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?

Jag mins knappt, men det var trevligt det jag mins....(Nej, jag var inte så full)

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Ja, men blir man någonsin helt nöjd?

30. Vad fick dig att må bra?

Löpning och vänner

31. Vilken kändis var du mest sugen på?

Jessica Alba i år igen....

32. Vem saknade du?

Det var många....

33. De bästa nya människorna du träffade?

Hela min klass! Sen finns det några från i sommras jag inte kommer glömma. Och någon till :)

Ja, nu var ju tanken att lägga till lite mer, men när jag tänker efter är det nog att säga för mkt. Sen börjar detta inlägg bli för långt och jag tvivlar på att de som började läsa högst upp fortfarande läser. Kanske kompleterar jag någon annan gång. Nog för mig och detta år.

GOTT NYTT ÅR!

Film har varit temat för dagen. Efter ett värdelöst försök till löprunda och massa god amt var det dags för dagens första film, Australia. En 2 timmar och 45 minuter lång film som kunde varit över efter en och en halv. Jag ska inte avslöja något för er, men filmen hade kunnat vara över efter ungefär hälften. Tur nog var den inte det för andra halva var bättre.
Det var min systers val av film och hon och jag har inte alltid samma filmsmak. Oftast inte. Idag ahde vi hyfsat samma samk. Nog för att filmen var lång, men den får ändå ett helt okey betyg av mig. Det hände något konstant (till skillnad mot Gudfadern) och den höll hyfsat tempo.
Andra filmen var en som gick på tv ikväll, Out of sight. Den brukade vara en av mina favoriter och eftersom jag inte sett den på länge var den bra idag med. Inte lika spännande kanske när man visste precis vad som skulle hända, men bra ändå :)

Imon blir det nog ingen film, förmodligen jobb ist. Min vän jag skulle jobbat för förra måndagen bad mig ställa upp imon och jag sa ja, men om det blir jobb får vi se imon bitti. Vi ska tydligen gjuta en grund för något, så det blir till att jobba utomhus i kylan. Att jobba ute tror jag iofs kan bli rätt skönt och minst sagt uppfriskande.
Nu blir det säng och förhoppningsvis sömn. God natt på er!

Jag har nu ägnat en stund åt att göra något som kanske inte alls förstår sig på. Köra bil. Okej, att köra bil förstår sig de flesta på, men varför man väljer att åka ut och bara köra för sig själv  en söndagskväll. Ärlig talat  var det nog den bland det bästa jag gjort på väldigt länge. Jag verkligen älskar det!  Det bara jag, bilen , musik och vägarna.  En slags dyr meditation kan man säga. Och oavsett vilket humör jag var på innan är det mycket bättre efteråt. Jag får passa på att göra det här i Göteborg, för hemma i Uppsala blir det  svårare då jag  inte har tillgång till någon bil där.



(Ohja, det är min drömbil i äldre version)

Det kan tyckas lite motsägelsefullt med tanke på vad jag läser, men någon gång när alla studier är över och jag jobbat några år ska jag ha råd med en Porsche 996, dvs en Porsche 911 Turbo. Jag hoppas inte jag blir av med körkortet samma dag bara =P

You can't always get what you want
But if you try sometime
You might find you get what you need!

Några rader hämtat från min faders favoritband, The Rolling Stones. Har tänkte på de orden några gånger, men vet inte varför jag valde dem just nu. De låter smarta iaf, och är man inte så begåvad själv (som min vän från igår så ofta påpekar) så får man ta något smart från någon annan.

Natten blev en sömnlös natt. Jag förstår inte varför bara. Jag hade iofs ett huvud fullt av tankar igår innan jag la mig. Det var en gammal händelse jag inte kunde få ur huvudet. Det var min väns parfym som fick igång mitt huvud igår. Det är inte första gången gamla minnen vaknat till liv av dofter. Nu hade inte minnet något med min vän att göra, parfymen bara startade det.

Efter någon timme i sängen gled tankarna iväg till helt andra saker än gamla minnen. Tillslut var jag helt tom i huvudet, men klarvaken. Klarvaken var jag till klockan nio i morse. Först då somnade jag. Klockan elva var jag uppe och åt en lång frukost innan jag åkte iväg och träffade min kanske nördigaste men coolaste vän. Vi spenderade några timmar i stan vid biljardbord och ett café. Biljad har blivit lite av vår grej det senaste. Vi suger totalt båda två vilket resulterade i 2-2 mellan oss idag. Jag stod för den mest otroliga vändingen när jag lyckades vinna trots att han fått ner alla sina kulor utom en. Däremot stog han för den snyggaste stöten där han vallade i precis alla hörn innan han den tänka kula gick ner i det tänkta hålet. Nästa försök gick inte lika bra.

Om jag inte vore så väldigt rastlös skulle nog sitta hema resten av denna kväll, men jag hoppas något kul händer trts att det är söndagskväll. Jag känner bara inte för att vara hemma.

Hoppas ni har massa roliga planer för er! :)

Idag känns verkligen som en söndag. Den har varit sådär lugn som söndagar brukar vara, innehållit både träning och plugg som söndagar brukar göra. Och nu på kvällen känns dagen precis sådär som söndagar brukar göra på söndags kväll, vad fan har jag gjort? Jag såg Gudfadern idag! Det är en såndär film man egentligen borde ha sett för länge sedan, men som aldrig blivit av. Idag blev det ju uppenbarligen av och den var helt okej till min stora förvåning. jag tänkte med allt gott jag hört om den så kommer jag tycka att den suger. Det gjorde den då inte, men den var rätt seg. Hade man bara komprimerat filmen en timme hade jag kanske gett den högsta betyg.

"I'm gonna give him an offer he can't refuse"

Troligen av av de mest kände filmreplikerna i filmhistorian. Med tanke på innebörde av den skulle det citatet ensamt kunna sammanfatta vad maffiafilmer handlar om.

Så från det ena till något helt annat. Egentligen känner jag för att vara sådär riktigt djup ikväll. Har många tankar som snurrar i huvudet, men jag vågar inte säga någon av dem för det finns för många av er som skulle förstå precis vad jag pratar om. Därför skall jag nu vara lite djup för mig själv till jag slutligen somnar. God natt på er!

Sedan jag kommit hit till Göteborg har jag hunnit med att träna tre gånger. Första träningspasset var en lite löprunda som jag brukade springa i sommras. Under sommaren sprang jag myvket och länge så jag räknade inte med att det skulle gå lika bra nu, och det gjorde det inte heller. Efter halva min 8 kilometers löprunda gav jag upp, eller mina vader gav upp. Jag har väl inte vad man kallar muskulösa vader, men de höll i sommras och ahr inte blivit mindre sedan dess. Ändå började de krampa och ha sig så det blev 4 km löpning och resten promenad. Godkänt gav jag mig själv, jag kom ju iaf ut.
Nästa pass blev med min träningskompis från i sommras som tränar Taekwondo på hyfsad nivå. Vi körde ett pass med vikter bundna till kroppen och där tanken var att aldrig stå still. Efter en timmes kostant tränade var jag vad man kallar slutkörd. Underbart! =D
Tredje passer blev löpning igen, med samma vader. När jag sprang i sommras hade jag samma problem till en bröjan, men tog mig förbi det och tillslut kom jag på hur. Hastighet! När jag springer fortare tar jag bättre steg som gör att vaderna belastas rätt och därmed orkar jag med. Konditionen var (otroligt nog) inte körd i botten, men inte som den var i sommras. Runt kom jag iaf, även om tiden var kass.  Jag är nöjd.

God fortsättning på er!

Såhär på julafton känner jag mig nästan tvingad till att önska er alla en god jul. Jag menar det faktiskt oxå ;) För att förgylla er redan (förhoppningsvis iaf) så härliga dag ska ni få det bästa julen har att erbjuda, mig!



Bilden är kanske inte den vackraste eller bästa bild tagen på mig. Jag var rätt onykter när den togs tror jag. Men det är den juligast jag har på mig just nu.

Så igen; GOD JUL PÅ ER!

Skickar ni ofta brev? Inatt ägnade jag tre timmar åt att skriva ett brev som jag inte vet vem som ska få. Rätt bortkastad tid egentligen, men jag tänkte att det skulle bli lite annorlunda till en början. Brevet var menat för en vän, men när jag väl började skriva kom jag fram till att för att personen ska kunna läsa det måste jag skriva läsligt, så det blev till att skriva om det. Andra gången blev jag inte nöjd med innehållet. Jag hade formulerat mig konstigt och med tanke på att det är första brevet jag skrivit på väldigt länge blev till att börja om igen. Försök nummer tre blev egentligen bra, men så visste jag inte om jag vågade skicka iväg det. Personen som var tänkt få det skulle nog bli rätt förvånad.

Hur ofta får ni vanliga brev?

Men har man tagit sig tid att skriva ett brev får man väl ändå skicka iväg det tänkte jag och satte frimärket på. Sedan var det bara adressen kvar. Adressen ja, den hade jag ingen aning om. Av de vänner jag har kan jag inte postadressen till många. De jag kan är färre än fingrarna på min hand. Så till dig som skulle ha fått det; tråkigt nog kommer du inte få mitt brev. Men då du ändå inte kände till att du skulle få det kommer det nog inte bli något du saknar.

Nu när jag sitter med ett brev måste jag ju skicka det till någon, så är det någon som vill ha ett brev är det bara att säga till! Det står inget namn i det, så det kan skickas till precis vem som helst. Däremot kanske ni inte förstår allt, men det blir bara mer spännande för er att lista ut alla små konstiga ord och kopplingar när ni väl får brevet. För att få det behöver ni bara lämna namn och adress =D

Inatt sova jag nog fler timmar än vad jag gjorde tillsammans i Uppsala förra veckan. Så efter att vakna väldigt utvilad och ätit en lång frukost for jag och lilla syster in till den stora staden för att jaga julklappar. Det var på vägen in som jag insåg vad jag glömt när jag åkt här ifrån, fjortisar. I en stad som Uppsala syns de inte lika väl, nästan inte alls. Däremot tror jag iaf hälften av landets fjortisar bor här i gbg. De är ett fascinerande släkte som syns precis överallt. Roligast är nog att stirra på på dem och få dem att tro att jag är ytterligare en kille som dregglar över dem. När jag sedan inte slutar stirra vet det ist inte hur de ska reagera och när de går av bussen är jag nog klassad som världens-tönt-som-inte-kunde-sluta-stirra-på-mig-killen ist för ännu en kåtbock. Samtidigt som jag och lilla syster berättar funderingar kring detta släkte kommer passageraren från stolen bakom krymandes på golvet och försöker klämma i popkorn i min sko. Passageraren va uppskattningsvis tre år och rätt rolig. Men det var oväntat att ha någon som försöker kläma ner popkorn i skon. Väl inne i stan jagade vi julklappar länge, väldigt länge. Tillslut hade vi vad vi sökte efter och åkte hem.
Efter att ha sovit några timmar till nu ska jag äntligen träffa mina gamla kompisar vilket nog kommer bli super. Det är på dagen 4 månader sedan vi träffades sist. Vilket ärlig talat inte är så länge, men jag har saknat dem en massa ändå så....off I go!

Nu är minijulafton över med minikusinerna. Varför jag kallar dem så vet jag inte, för de är inte så små längre. Den ena kör runt på en gammal moped medan den andre bygger mopeder. I vilket fall var det trevligt att se dem igen. Lika så att träffa mormor och morfar.
Minijulafton firade vi idag då riktiga julafton ska firas hos min far i år. Det var inte så speciellt egentligen, massa god mat och julklappsutdelning. Jag tror inte de förstår att jag blir gladast för maten och inte presenterna. De flesta presenter delas ut för att man måste vilket sabbar grejen tycker jag. Inte för att jag klagar. Presenter är alltid kul. Men roligare är ändå maten. Jag kunde äta mig mät på skinka, SKINKA! Nu gjorde jag inte det, men jag kunde.

Något annat stort som hänt idag var bilkörning. Om ni känner mig så vet ni att jag älskar att köra bil och det fick jag göra. trots begränsad tid i bilar det senaste halvåret komjjag fram till att bilkörning är som cykling, det är bara att köra. Nu körde jag inte längre än till det lokal Maxi som ligger en bit bort, men inte var det mindre kul för det. Resten av veckan ska jag köra massa bil då med :)

Imon blir det till att jobba, kanske. Kanske beror på vädret då vi ska gjuta en massa och det får inte regna då. I vilket fall blir det att springa på stan och jaga de sista julklapparna tillsamman med kompisen jag ska jobba med. Undra hur många det kommer vara på stan imon? I Uppsala bor det ca 180 000 personer, jag undrar om inte lika många (eller kanske fler) kommer jaga de sista julklapparna med mig imon. Låt oss hoppas att alla planerat bättre än mig och att det blir några lugna timmar i stan. Drömma kan man alltid göra.

Nu ska jag lägga mig och läsa i en mysig soffa, något jag längtat efter väldigt länge. God kväll på er :)

Det var den 23:augusti som jag senast tog några steg i denna vackra stad. Jag vet inte hur många dagar sedan jag var här, men det är några få iaf. Trots tiden känns det som igår. Allt är sig likt, precis allt. Nej föresten, inte allt. Det finns en skillnad och den är rätt viktig. Detta känns inte hemma på samma sätt längre. Jag sitter nu i vad som brukade vara mitt rum, men det är helt annorlunda. Okey, allt är inte detsamma längre. Huset som jag bott i så många år är i stort sätt oförändrat, men det är inte mitt längre. Jag känner mig som en gäst hos goda vänner på något sätt. Kanske är det annorlunda när jag vaknar i morgon, men just nu är det inte mitt hem på samma sätt som det varit.

Innan jag fortsätter måste jag gå tillbaka till gårdagen en snabbis. En sextimmars tenta som kan ha gått precis hur som helst följdes av 3 förfester, skräpmat, virrande runt på stan och slutligen en efterfest. Eller nej, kvällen slutade inte där heller. Jag mins inte när den slutade, men det var ljust ute igen och jag hade det bra iaf.

Idag har jag mest åkt tåg och gjort klart det sista där hemma. Efter att ha läst en bok i några timmar på ett tåg till ljudet av skrikandes småbarn kom jag fram till Götet. Säga vad ni vill om vår stad och oss. Staden där folk säger Chexchoklad lackris och där alla äter fisk, springer på avenyn och drar korta ordvitsar vid varje tillfälle de får. Denna stad älskar jag.

Imorgon är det minijulafton med kusinerna. Ska bli kul att träffa släkten igen samtidigt som man får äta massa god mat. Åh vad jag älskar julmat =D

Något som inte alls har med julmat att göra. Det är nog nästan raka motsatsen till julmat skulle man kunna säga, det är solresor. Runt om mig tycker jag mig jämt se kort på folk från alla resor de gjort och jag är verkligen ressugen nu. Jag vill så gärna iväg på någon lång resa långt bort till en härlig strand. Roligast vore att åka med någon, men jag hittar ingen som jag kan resa med just nu så jag överväger att åka själv. Okey, än så länge är det bara drömmar, men helt klart en "dröm" jag tänker uppfylla. Jag är lite dålig på att genomföra sånt jag vill göra, så jag tror det kanske blir årets nyårslöfte att göra med som jag känner för och inte fega mig och vars så äckligt bekväm. Tyvärr tror jag det handlar mycket om det, bekvämlighet. "Visst vore det kul att gå ut ikväll, men soffan är ju så skön nu och det kanske inte blir kul iaf", fast i lite större perspektiv.
Nu ska jag ner och hjälpa syrran klä granen. God natt på er!

Nyss hemkommen från det lokala gymmet. I vanliga fall är där smockat, verkligen smockat, mellan fyra och åtta på dagarna. Idag var det nästan tomt. Anledningen? Tentor såklart! Så varför va jag där? Jag det undrade jag med. Tentan imon kräver lite tur för att bli godkänd. Att jag inte öppnat böckerna idag är ju inte så bra heller. Men ibland är det bara bättre att träna och shoppa julklappar dagen innan en tenta. Det hoppas jag iaf :P
Nu ska jag däremot öppna boken. Önska mig lycka till (jag behöver det)!!!

Som student är man inte så rik. Jag tror de flesta känner till det. CSN är de flestas inkomstkälla med bidrag och lån. Som student kan det vara tajt att få det att gå ihop ibland. En hyra på många hundralappar, mobilräkningen, en försäkring, några hundra på skolböcker, labbrockar och sånt, lite oförutsedda händelser så som punka på cykeln, extra sjuhusbesök, massa mat mm. Så vill man ju alltid gå på någon av alla fester, ja det är ju sällan helt gratis. Det är inte svårt att inse att det kan bli tajt. Kläder och sånt får de flesta önska sig till jul få man inte har råd under terminerna. Vissa månader har man råd med de där extra sakern som behövs, men de månaderna är inte många.

Igår fick jag ett trevligt besked i brevlådan, min hyresvärd har avbrutit förhandlingarna och höjt hyran utan att någon gått med på något. Utan förvarningen eller något. Lite tyket såhär dagarna innan jul. "Grattis, nu får ni betala en dryg tusenlapp per år!"
I förklaringen till höjningen är huvud argumentet inflation och då vänder man huvudet till CSN igen. Om ni inte känner till det har vår regering satsat rätt mycket pengar på att försöka vända vår låg konjunktion. Man satsar pengar i industrier och nya jobb. Man gör besparingar lite var stans och låter bli att höja skatter. Bensinpriserna hålls nere skatter slopas för att rädda företag. Man höjer bidragen till alla studenter som studera på grundskole eller gymnasienivå.
Jag tror ni förtår var jag vill leda detta, jo precis, till oss studenter vid universitet. Trots löften om höjda bidrag skjuter staten minst ett år på höjningarna till studenter. Men det går inte ihop nu. För om alla runt oss höjer priser och vi inte får mer pengar blir det inte många studenter kvar.
I en artikel i DN i förra veckan kunde man läsa att 8 av 10 studenter får pengar hemifrån varje månad för att få det att gå runt. Jag vet inte om den siffran stämmer. Personligen tror jag inte så många får det varje månad, emn lite då och då. Många åker hem och fyller på skafferier samtidigt som de bor hemma lite för att klara månaden.
När det kommit till den 24 har de flesta rört sparkontot då pengarna tog slut den 19:e när de insåg att kemiboken kostade 780 kr ist för 300 som de trodde.

Visst finns det en charm i att klara sig och de flesta gör det hyfsat. Men det kan vara stressande att behövs spara på varje krona och framför allt behöva dra in på maten. Efter ett tag inser man att mat inte är det man ska dra in på. man kan äta vegetariskt och billigare än dyrt kött, men man måste äta riktigt. Euro shopper fyller skafferiet och fyller många studenters magar under lunchtimmarna. Resten av platsen fylls av extra erbjudanden från Ica tillsammans med lite vanlig mat.

Ja, jag har lite åsikter om ekonomi och framför allt på min hyresvärd som tänkte råna mig mer. Men vad kan man göra? Skriva ett beklagande blogginlägg och prata lite med hyresgästföreningen verkar bli allt för mig.

Jag skrev nyss ett lååångt blogginlägg men kom än en gång fram till att det blev för personligt. Är lite svårt det där ibland, vad kan man skriva och framför allt, vilka läser? Istället kan jag göra en sammanfattning av min helg på tre ord. Julmat, godis och kemi.
Mat, det är lite kul nu. Under hösten har jag gjort rätt mkt mat och fryst in det som får plats i mitt lilla frysfack. Nu när jag ska hem om mindre än en vecka måste det tömmas i frysen och det betyder att jag slipper ställa mig och göra massa mat. Underbart! Det jobbigaste jag behöver göra är att koka ris.Har ni någon aning om hur mycket mer tid man får över när man inte behöver stå och göra mat? Jag har tillexempel tid för att ta igen lite sömn som jag inte fick inatt. Inte för att jag kommer lägga extra tid på sömn, det blir aldrig så. Men jag har tiden och det är det viktiga. Okej, det har man annars med. Allt handlar ju om vad man lägger tid på. Jag tror det kommer bli lite mer tid på sömn framöver. Jag valde någon gång inatt att det ska bli så i fortsättningen.

För att byta ämne helt; jag önskar jag hade något roligare att berätta om. Problemet med tentaperioder är att det inte händer så jättemycket spännande. Inte mer än det vanliga med relationsdraman och sånt, men sånt håller jag borta från bloggen ändå så är det inte mycket kvar. Det häftigaste jag gjorde i helgen var typ skriva kemirapport lördags natt. Jag satt till sex på morgonen och skrev då jag ändå inte kunde somna och rapporten behövde bli skriven. Egentligen är det rätt tragiskt, men jag tänkte att det är lika bra att passa på när det för en gångs skull gick så bra.

Nä, nu lägger jag mig en stund. Sitta är ju jobbigt :P

10-årig pojke: "Det är fusk att tjejer är smartare!"
Pojkens pappa: "Det är lugnt, det jämnar ut sig när du får lön sen."

Jag kom iväg till gymmet förut, tyvärr. När kemin kändes tungre än vikterna på hantlarna på gymmet bestämde jag mig för att ta det lättare av dem och for iväg. Som alltid hoppade jag upp på cykeln och började rulla iväg. Vägen till gymmet är egentligen en lång nerförsbacke vilket kan va skönt ibland. Det gör det lättare att komma iväg de dagarna då allt är segt och man egentligen inte orkar.
Så kom den där backen och det var först då jag insett att bromsarna fryst fast. De gick verkligen inte att använda så vad gör man? Siktar på något mjukt! Tyvärr fanns det inget mjukt och jag hade inte så lång tid att tänka. Jag behövde inte tänka så mycket heller för på någon sekund hade jag hög fart och rullade rakt emot ett staket till ett dagis. Lite småstolt får jag nog säga över vad jag lyckades med sen. Jag ställde mig upp på cykeln och samtidigt som den kraschade in i staketet flög jag över och landade på fötterna. Sen vurpade jag. En herre som gick förbi frågade hur det gick med mig. Han såg mer förstörd ut än mig.
Allt gick bra iaf och cykeln klarade sig, även om jag gick resterande vägen till gymmet. Min kompis som jag träffade där föreslog att vi skulle se till att jag fick lite blåmärken med så att det blev en lite mer manlig historia. Att vurpat utan blåmärken är enligt honom som att inte ha vurpat alls. Jag försökte få det till ellegans och smidighet, men han köpte det inte.
Jag är fortfarande stolt över att inte slagit sönder mig, det är bekvämare så ;)

Gårkvällen blev verkligen super. Jag och Viktor möttes id ICA och köpte julmat till många fler än vad vi var människor. När vi kom fram till julfesten ställde vi oss och stekte köttbullar och prinskorvar i mängder. När allt var klart och alla satt vid borde fanns där köttbullar, pinskorvar, rödbetssallad, kyckling, Janson frestelse (stavad det så?), potatis, potatissallad, pepparkakor, ischoklad, chokladkaka, glass, ädelost och massa mer. Middagen varade i många timmar, trots det fanns massor kvar efteråt. Middag blev förfest som blev efterfest. Det där med att gå ut kändes inte så lockande då vi hade jättekul där och regnet öste ner utanför.
Så till denna dag, jag känner mig bakfull som ett svin. Huvudet bankar och magen är kass. Problemet är att jag inte drack igår. Trots all alkohol som fanns där tyckte jag att det inte behövdes då. Så mår man som man gö idag. Martins slutsat blev att det får bli mindre amt nästa gång och mer alkohol, då mår man bättre. Tittar vi på statistiken här i Uppsala stämmer det sorgligt nog, men jag misstänker att det finns något jag inte tänkt på som gör att jag mår kasst.
Vad denna dagen har att erbjuda förutom kemi vet jag inte, jag bryr mig inte heller. Funderar på att sitta hemma i regnet och se på någon film eller något. Mycket mer orkar jag inte. Kanske en sväng förbi gymmet iofs.
:)

Regnet faller utanför mitt fönster, innan idag var det snö som föll. Marken är sådär härligt slaskig och blöt att man inte vill gå ut ens med stövlar på, därför har jag inte gått ut idag. Jag har istället varit hemma och kämpat med kemin. Det är ingen bra kemidag för mig, men jag hoppas på en bättre imorgon.
Den senaste veckan har varit väldigt normal, någon utgång som va sådär, exprimentella onsdagen som infördes för ett tag sen gick åt till att göra kykling, sås och ris. Vädret har varit riktigt göteborgsvder, med andra ord snöslak och ingen riktig vinter. Men jag har något som inte alla andra har. Jag har något som gör mig glad och muntrar upp mig även de mest regniga och kämpigaste dagarna. Jag har Larsson. Det har bara blivit så att vi två cyklar de långa kilometrarna ut till SLU tillsammans på morgonen. Larsson är lite speciell, jag förstår inte hur, men han är verkligen alltid glad. I tisdags när jag sovit två timmar och var allmänt gnällig bestämde han sig för att sjunga julsånger för mig de 25 minutrarna de tog att cykla ut. Inte för att han sjöng så fint, men med inlevelse och passion. Att vi båda sov bort föreläsningen och inte orkade med något den dagen spelar mindre roll. Resten av veckan sjöng han vidare på julsånger och lite andra roliga små visor. Jag är imponerad av hur många låtar han kan, för jag tror inte han sjungit en låt två gånger.

Nu ska jag kila ner på ica och vidare till en stor julfest. Ska bli kul att äta lite julmat såhär i tentaperioder då man kan behöva något som får en på bättre tankar.
God kväll på er!

Igår blev det ingen lång kväll heller. Efter att varit på en trelig julfest och ätit massa pepparkakor med Linnea var vi ett gäng som for ut på stan ihopp om att komma in på någon av alla nationer i staden. Den vi ville in på var givetvis överfull och vi hade inte kommit in även om våra namn var Brad Pitt och Britney Spears, så vi gick vidare. De andra nationerna verkade tömda på folk och vi tappade lusten. Gemensamt för oss alla hunger, så vi drog till Max och åt otroligt goda hamburgare. Ursäkta Mc Donalds, men Max gör verkligen mycket godare hamburgare. Så är det bara. Runt tolv var det roliga på Max slut och där tog även vår kväll slut. Halvfulla på mat och alkohol cyklade vi hem genom den regniga natten. Fördelen med att komma hem tidigt är att man iaf har tid att sova ut. Å andra sidan kände jag inte för att sova ut, det har jag gjort igår. Men men, det var trevligt det som va iaf.
Nu ska jag ägna ytterligare en stund måt att förbränna pepparkakor och hamburgare. Får se hur bra det går bara :P

Idag är en såndär dag som jag inte vet vad jag ska göra av. Helst hade jag gett bort den till någon som behöver den bättre, men det är ju en aning svårt så. Jo, paratnes. "Can't get it right today" är titeln på en låt gjord av Joe Purdy. Hörde den för första gången i natt och nu har jag lyssnat igenom två av hans album (har han fler?), gillar dem verkligen!
Titeln kändes lite rätt för denna dag. Allt känns inte sådär jättebra som det kan göra vissa dagar, men jag antar att varje dag inte kan vara den dans på rosor.

Alltid när jag känner som jag gör nu brukar jag dra iväg och träna en stund. Jag blir inte alltid gladare av att röra på mig, men efteråt känns det alltid lite bättre. Som igår. Jag var ute och sprang läääänge, det var tungt och jobbigt och kändes inte kul alls, men fan var nöjd jag var när jag kom hem igen. Liten personlig seger på något sätt.
Nu ska jag göra precis som igår, ut och röra på mig. Hoppas ni får en fin dag och kan undvika regnet som faller ner över Uppsala! 

Var min kompis kommentar till dagen när vi i snöslask cyklade de (som det kändes iaf) oändlingt många kilometrarna ut till SLU idag. I första nerförsbacken insåg jag att mitt styre var löst så det blev ett för stort äventyr för mig att ta mig till skolan. Väl frame var händernastela av mitt krampaktiga grepp runt styret hela vägen dit.
Ute på SLU kom dagens höjdpunkt, duggan som jag var övertygad om att jag kuggat gick faktiskt bra. Inte för att jag förstår hur, men något rätt hade jag fått iaf. Efter det gick det mest utför. Inte för att något gick dåligt efter det, kan jag inte påstå, men mitt humör föll. Hela denna dag, eller veckan rättare sagt är seg. Humöret har fallit ganska långt ner och jag har lite svårt att pocka upp det igen. Allt vad roliga planer jag hade har ställts in och istället läggs all tid på den där underbara kemirapporten som aldrig verkar bli klar.
Jag vet att jag inte har så mycket att klaga på, emn allt känns tungt och skit ändå. På min dörr sitter en stor lapp med ordet "KÄMPA" på för att motivera mig att ta mig igenom dagarna. Och dagarna passerar, sakta men säkert. Den där nollningen som var så fylld med aktiviteter och skoj känns som en livstid bort och jag undrar om såna dagar kommer igen. Dumt att tänka så. Åreresan efter nyår kommer nog bidra med lite skoj och innan dess har väl förhoppningsvis en trevlig jul passerat, emn det känns lika långt borta som nollningen nu.
Men igen, det är dagar och perioder som denna det bara är att bita ihop och inse att allt inte är så jäkla skit som man lätt får det till. Kämpa!

Just nu är det fullt med folk i skolan. Människor sitter vid varje ledig bänk, varje grupprum är fullbokat och salarna är fulla med människor som ska ta in enorma mängder information på kort tid. Jag blir verkligen imponerad av hur mycket information som många lyckas ta in på bara några dagar.
Gymmet som jag tänkte besöka innan jag och kompisen ska ge oss på att göra gratänger är förhållandevis tomt på folk. Jag är av de som verkligen inte orkar med att plugga jämt, så jag tar mig dit lite då och då. Man måste rensa huvudet så att allt nytt som måste in faktiskt får plats och det är på gymmet jag rensar huvudet bäst.

Vad har vi att göra nu då? Ja, lite som alla andra. Några labbrapporter, några referat, en stor tenta, en dugga och sen allt det där vanliga med alla matte och kemi som skall räknas kontinuerligt. Det finns nog många som har mer än vi, samtidigt finns det de som har mindre. Jag för omväxlingens skull är inte stressad trots att jag tvivlar på att tentan kommer lösa sig. Jag har bara inte orken att oroa mig, finns så mycket annat att gråta över.

Som förväntat är livet inte så spännande under tentaperioder, man sitter någonstans och gräver ner sig i böcker och formelsamlingar för att lite då och då gå och äta. Alla serier man följer och andra aktiviter man har i vanliga fall får man avstår ifrån om man ska ha någon chans att ta sig igenom med godkänt i betyg.

Jag vet många som säkerligen tänker att så är det visst inte, man behöver inte plugga så mkt och knappast behöver man de 40 timmar i veckans som det är tänkt. De som tänker så läser inte någon av linjerna ute på Ångströms. Periodvis räcker det med kanske 30 timmar i veckan, men de får man kompensera i perioder som denna så vi säkerligen pluggar upp emot 50+ timmar i veckan.
Inte för att det är så dåligt, för det är mycket intressant vi gör och jag trivs verkligen med plugget. Men som de flesta tänker man klockan halv ett på natten att nu vore det skönt att sova samtidigt som högen med plugg är högre än högen med smuttstvätt. I natt var en sån natt. Suck. Halv ett precis gav jag upp för att sedan spendera hela denna dag med att räkna på orbitaler, elektronkonfiguration, elektronegativitet och annat. Många fina ord finns det för saker som inte är heälften så svåra som deras namn antyder. Problemet är väl ofta att det är så mänga ord att hålla reda på.
En ekonom jag känner satt och klagade över allt de hade och göra och jag kunde inte förstå vad som va så krångligt. För mig verkade det som enkla beräkningar. Visst var det enkla, men det var en ordlista du var tvungen att kunna innna man ens kunda komma fram till vad man skulle räkna på. Lite så tycker jag kemin är just nu, mest svåra ord med krångliga beteckningar.

Nej, nu har jag inte tid att sitta här och beklaga mig mer. Hoppas alla ni som inte pluggar nu njuter av det, det borde ni!