Ekonomi
Som student är man inte så rik. Jag tror de flesta känner till det. CSN är de flestas inkomstkälla med bidrag och lån. Som student kan det vara tajt att få det att gå ihop ibland. En hyra på många hundralappar, mobilräkningen, en försäkring, några hundra på skolböcker, labbrockar och sånt, lite oförutsedda händelser så som punka på cykeln, extra sjuhusbesök, massa mat mm. Så vill man ju alltid gå på någon av alla fester, ja det är ju sällan helt gratis. Det är inte svårt att inse att det kan bli tajt. Kläder och sånt får de flesta önska sig till jul få man inte har råd under terminerna. Vissa månader har man råd med de där extra sakern som behövs, men de månaderna är inte många.
Igår fick jag ett trevligt besked i brevlådan, min hyresvärd har avbrutit förhandlingarna och höjt hyran utan att någon gått med på något. Utan förvarningen eller något. Lite tyket såhär dagarna innan jul. "Grattis, nu får ni betala en dryg tusenlapp per år!"
I förklaringen till höjningen är huvud argumentet inflation och då vänder man huvudet till CSN igen. Om ni inte känner till det har vår regering satsat rätt mycket pengar på att försöka vända vår låg konjunktion. Man satsar pengar i industrier och nya jobb. Man gör besparingar lite var stans och låter bli att höja skatter. Bensinpriserna hålls nere skatter slopas för att rädda företag. Man höjer bidragen till alla studenter som studera på grundskole eller gymnasienivå.
Jag tror ni förtår var jag vill leda detta, jo precis, till oss studenter vid universitet. Trots löften om höjda bidrag skjuter staten minst ett år på höjningarna till studenter. Men det går inte ihop nu. För om alla runt oss höjer priser och vi inte får mer pengar blir det inte många studenter kvar.
I en artikel i DN i förra veckan kunde man läsa att 8 av 10 studenter får pengar hemifrån varje månad för att få det att gå runt. Jag vet inte om den siffran stämmer. Personligen tror jag inte så många får det varje månad, emn lite då och då. Många åker hem och fyller på skafferier samtidigt som de bor hemma lite för att klara månaden.
När det kommit till den 24 har de flesta rört sparkontot då pengarna tog slut den 19:e när de insåg att kemiboken kostade 780 kr ist för 300 som de trodde.
Visst finns det en charm i att klara sig och de flesta gör det hyfsat. Men det kan vara stressande att behövs spara på varje krona och framför allt behöva dra in på maten. Efter ett tag inser man att mat inte är det man ska dra in på. man kan äta vegetariskt och billigare än dyrt kött, men man måste äta riktigt. Euro shopper fyller skafferiet och fyller många studenters magar under lunchtimmarna. Resten av platsen fylls av extra erbjudanden från Ica tillsammans med lite vanlig mat.
Ja, jag har lite åsikter om ekonomi och framför allt på min hyresvärd som tänkte råna mig mer. Men vad kan man göra? Skriva ett beklagande blogginlägg och prata lite med hyresgästföreningen verkar bli allt för mig.
Igår fick jag ett trevligt besked i brevlådan, min hyresvärd har avbrutit förhandlingarna och höjt hyran utan att någon gått med på något. Utan förvarningen eller något. Lite tyket såhär dagarna innan jul. "Grattis, nu får ni betala en dryg tusenlapp per år!"
I förklaringen till höjningen är huvud argumentet inflation och då vänder man huvudet till CSN igen. Om ni inte känner till det har vår regering satsat rätt mycket pengar på att försöka vända vår låg konjunktion. Man satsar pengar i industrier och nya jobb. Man gör besparingar lite var stans och låter bli att höja skatter. Bensinpriserna hålls nere skatter slopas för att rädda företag. Man höjer bidragen till alla studenter som studera på grundskole eller gymnasienivå.
Jag tror ni förtår var jag vill leda detta, jo precis, till oss studenter vid universitet. Trots löften om höjda bidrag skjuter staten minst ett år på höjningarna till studenter. Men det går inte ihop nu. För om alla runt oss höjer priser och vi inte får mer pengar blir det inte många studenter kvar.
I en artikel i DN i förra veckan kunde man läsa att 8 av 10 studenter får pengar hemifrån varje månad för att få det att gå runt. Jag vet inte om den siffran stämmer. Personligen tror jag inte så många får det varje månad, emn lite då och då. Många åker hem och fyller på skafferier samtidigt som de bor hemma lite för att klara månaden.
När det kommit till den 24 har de flesta rört sparkontot då pengarna tog slut den 19:e när de insåg att kemiboken kostade 780 kr ist för 300 som de trodde.
Visst finns det en charm i att klara sig och de flesta gör det hyfsat. Men det kan vara stressande att behövs spara på varje krona och framför allt behöva dra in på maten. Efter ett tag inser man att mat inte är det man ska dra in på. man kan äta vegetariskt och billigare än dyrt kött, men man måste äta riktigt. Euro shopper fyller skafferiet och fyller många studenters magar under lunchtimmarna. Resten av platsen fylls av extra erbjudanden från Ica tillsammans med lite vanlig mat.
Ja, jag har lite åsikter om ekonomi och framför allt på min hyresvärd som tänkte råna mig mer. Men vad kan man göra? Skriva ett beklagande blogginlägg och prata lite med hyresgästföreningen verkar bli allt för mig.
Kommentarer
Trackback
