Bubblan

Inatt kom jag hem från Vemdalen och fem underbara dagar med massa skidor och trevligt sällskap. Vi blev 17 stycken i slutänden som for upp och började 2010 på ett av de bästa sätt. Förutom utförsåkning gav jag mig på längdskidor. Det var första gången i mitt liv som jag stod på ett par längdskidor. Tillsammans med Davi gav jag mig ut i ett mörks skidspår. Spåret började med en lång uppförsbacke. Jag ägnade hela backen upp åt att tänka på att om jag åker upp måste jag ner igen. På toppen var jag väldigt trött i armarna. Avsaknade på teknik gjorde skidturen betydligt jobbigare för mig än för David som åkt en del innan. Så började det gå ut för. Efter fyra kraschlandningar, vissa smärtsammare än andra, insåg jag att om man åker på huk går det snabbare och man är närmre marken vilket gör att krascherna känns mindre. Så, om jag nu kommer iväg på det där Vasa-loppet 2011 ska ni hålla utkik efter någon som åker nästan sittandes på skidorna ner för backarna.

Efter en underbar resa följer vardag. En tråkig vardag. Denna vardagen. Trots lite sömn gick jag up halv sju i morse och vid sju påbörjade jag skrivande av min rapport som ska vara inne på söndag. Förutom toa- och köksbesök har jag inte lyft mig här ifrån. Skrivande har gått rätt bra ändå och många sidor har blivit skrivna, men än är mycket kvar. Om jag någon gång kunde lära mig att börja i tid. Men jag tänker alltid att man hinner i slutet och hittills har det fungerat bra. Det är lite kul att sitta här i någon slags trans och plöja igenom IPCC:s senaste rapporter och slutsater för att sedan dra egna.

Om ett halv glas rödvin och en halv talrik västkustomelett ska jag fortsätta.....