Bubblan

Imon är det den stora tentan för denna period och då det gäller! Hur det går tänker jag inte uttala mig för jag har alltid fel ändå, men jag har pluggat hyffsat iaf.

Så till något helt annat. Jag nämner honom lite då och då, killen jag bor med. Viktor heter han för er som inte vet och jag har kommit fram till att jag trvis jävligt bra med honom. Vi satt igår och åt middag tillsammans och hade det riktigt bra. Första gången vi äter middag en helg typ för han är jämt borta. Men det kan vara skönt att ha lägenheten för sig själv ibland med.

Viktor är lite av min motsats. Lugn och harmonisk, ordet stress vet han inte vad det är typ. Han vägrar alltid stressa, även om han ibland skulle behöva det. Men å andra sidan är det rätt skönt och precis en sån person jag behöver ha omkring mig. Nu vet jag inte hur mycket han vill att jag berättar om honom. Men kontentan är att han är grymt skön och jag tror inte det finns många bättre personer att bo med.

Nu vet jag inte vad jag ska skriva eller göra längre. Mitt huvud snurrar med tankar men de ska nog få sorteras för sig själva. Jag önskar alla lycka till med tentor och allt annat! Natti natti

Ibland händer saker som får en att undra om han där uppe inte finns ändå. Eller något övernaturligt iaf. Efter en helt underbar middag (som jag kommer tillbaka till väldigt snart) satte jag mig på toa utan att låsa dörren och så fick jag sånt där déjà vu, jag fick för mig att när jag satt där med tidningen i min hand skulle Viktor slänga pp dörren då han akut behävde snyta sig. Så jag släpper tidningen och tar tag i byxorna med tanken på att jag borde låsa dörren. Så långt hann jag inte för in flyger Viktor med rinnande näsa och jag blir helt paff. Säkerligen en tillfällighet, men vfan vad läskigt!

Så åter till torsken och maten. Idag provade jag att lägga en torsk i massa gräddfil, dill, grillkrydda och lite annat i ugnen så det fick stå där och koka i en trekvart. Till detta gjorde jag pasta och sallad. SHIT VAD GOTT! Jag följde min läkares råd direkt och åt för minst tre personer. Jag har ärligt talat inte ätit något så gott på iaf en månad. Det kanske inte säger så mycket då senaste månaden mest gått ut på att tömma frysen, men ändå!

Nu får vi hoppas resten av kvällen blir precis lika skön som dagen, vad livet vore bra då!

Idag sa min läkare det där jag så länge drömt om men aldrig trott skulle hända, ät mer! Jag är lite blygsam med hur myket jag tränar för jag tycker aldrig det ger resultat. Oftast tränar jag 5 ggr i veckan, ibland mer och ibland mindre. Det är inte så att jag bara går till gymmet heller utan jag kör tills jag inte orkar mer. Så efter att ha gjort otroligt många tester kom min läkare fram till att jag äter för lite. Anledningen till att jag inte är pinnsmal är för att jag småäter onyttigheter ofta då jag typ konstant är hungrig. Så nu ska jag lägga om kosten och se om det hjälper mig.

Dagen till ära ska firas med torsk vilket var länge sedan jag åt. Jag har inte gjort så mkt fiskrätter förr men det kommer säkerligen smaka okej iaf. Nu väntar träning och sol!
Baj!

Nu är det tentaperiod som gäller! Samtidigt som det suger trivs jag riktigt bra. Jag är less på allt vad biologi, hydrologi, geologi och biologiska processer heter. Det är för många namn på saker man ska lära sig som jag ändå inte bryr mig om. Ändå trivs jag med pluggandet. En kraftigare förkylning har gjort att jag inte kan träna så det blir desto mer plugg istället. Vi sitter mycket tillsammans och diskuterar processer om hur man effektivast producerar biogas, vilka bakerier som är bäst och hur bakterierna fungerar. Samtidigt trycker vi i oss oändiga mängder med kakor, godis, Cola och annat som håller oss skärpta en lite stund till och får oss på tillfälligt bättre humör. Ofta blir det sent på kvällen vi pluggar. Serier, filmer och annat får tas till sommaren eller någon annan gång när vi har mer tid.

Det finns verkligen en charm med pluggandet! Det är inga små mängder information vi lyckas trycka in på kort tid! Jag har de senaste dagarna lyckats lära mig det mesta som finns att veta om respiration, fotosyntes och fementation. Tillsammans med Alex satt jag igår tll tolvslaget och nötade in de olika fotosyntesvarianterna som finns.

Så till något som jag nästan blir lite stolt över. Idag kom min kompis (som mer eller mindre lever helt för studierna och ligger ett kapitel framför jämt) och var sur på mig. Oförstående tittade jag på honom och frågade vad fan han var sur för. Det var kort och gott för att jag kunde mer än honom i en kurs vi ska tenta på måndag. Vad stolt jag blev då! Jag har verkligen kört hårt några dagar och när det visade sig att jag kunde betydligt mer än honom tog jag det som ett gott betyg. Han som varit så flitig och jobbat på.

Och där tog min tid slut och jag måste åter igen öppna skolboken. Har ni något kul att berätta eller någon bra anledning att avbryta mig i mina studier så hör av er! En kväll utan att plugga till midnatt vore trevligt!

Idag pluggade vi länge, kanske inte sådär överdrivet effektivt hela tiden men ändå. Alex gick vid halv ett tror jag och själv slutade jag plugga en timme senare ungefär. Som motivation idag har jag proppat i mig stora mängder godis och vi lyxade till maten med tacos förut. Så var det den där sjukdomen jag har. Jag hade då inte glömt den, men jag orkade bara inte bry mig idag. Jag kämpar väldigt hårt med den numera, springer på sjukhuset en gång i veckan och tar upp emot 40 blodprov per dygn. Någon man kan bli lite lätt trött på ibland. Så idag sket jag i diabetesen, jag klämde i med insulin och mölade i mig godis i mängder. Det var länge sedan jag åt så mycket som jag åt idag. Hur som helst, man kan som sagt inte bara skita i en sjukdom. Nu sitter jag vaken med världens huvudverk och ett blodsocker som åker upp och ner likt en extrem berg och dalbana. Jag tvivla på att jag får sova än på ett tag. Ni får gärna sitta och döma mig för att jag gjort som jag gjort, men jag orkade bara inte idag. Jag bryr mig inte om det tar 10 år av mitt liv att göra som jag gjorde idag, jag orkar inte jämt.

Vad jag ska göra nu när jag inte kan sova vet jag inte. Städa lite här hemma kanske. Eller något annat av alla borden som finns staplade på hög....

Jag säger härmed upp mitt liv i två veckor! Anledningen är givetvis den uppenbara, tentaplugg! Efter att fyllt veckan hittills med olika aktiviteter ändras allt nu till en sak. Plugget. Detta är tiden då hälsan sätts åt sidan. Då socker, koffein och annat uppiggande fyller åra kroppar för att få oss att orka tänka lite långre och lära oss några formler till. Det komemr bli en lång pina på många sätt, men det finns en charm med att sitta ner tillsammans och fylla huvudet med saker vi troligen aldrig kommer använda igen.

Nu ska vi försöka förutspå min framtid. Till skilland från tidigare tentaperioder har jag ingen flytt som stör mig nu, eller något annat heller egentligen. Tyvärr har jag mest sovit bort kursen jag ska tenta så jag ärlig talat inte bryr mig ett skit om vilka olika sorters mikroorganismer som gör ditt och datt. Biologi kan vara kul, men detta är inte kul. Tråkigheten kan dämpa min motivation, kanske rent av döda den. Så hur det går beror på min motivation helt enkelt.

Och nu börjar jag!

Kvällen blev helt annat än planerad. Tanken med att bara vara hemma och plugga (Ja, jag tänkte seriöst göra det) ersattes med en trevlig sammankomst. Vi blev rätt många tillslut och ägnade en tid åt att spela maffia. Sedan tog partyhumöret över och vi for ut på stan. Så till det roliga. Min klasskompis som jag nog aldrig sett ragga blev uppraggad utan att han märkte det. Vi var tre andra som försökte hinta hela tiden, men han förstod verkligen inte. Så när den stora skaran blivit liten och vi få som var kvar stod där och skulle säga hejdå försökte tjejen fråga var min kompis bodde och han talade glatt om att han bor på andra sidan stan mot henne. Hon bor iofs inte där utan är bara på besök. När hon hörde det kom bland de djupaste suckarna jag någonsin hört. Jag och Larsson försökte verkligen få honom att förstå, men två minuter cyklade vi tre där ifrån och hem mot vår del av stan. DÅ insåg han vad han missat. Typiskt! Men de ska troligen träffas imon igen så vi håller tummarna!

Nu ska jag förbereda mig för en lång dag imon. Natti natti!

Jag vet att jag borde sova, inte äta så mycket sött, träna hårdare, träna mer, plugga mer, städa mer och dricka mindre. Listan är oändlig! MEN! Idag fick jag tillbaka en omtenta jag skrev för en knapp månad sedan. Anledningen till att jag kuggade den första tentan var helt enkelt att tiden inte gick ihop där med flytten och allt så studierna blev lidande. Jag tyckte iofs när jag skrev den att det kändes bra. Så bra var det inte. Jag fick 17/40 vilket var en poäng under godkänt. När jag skrev den igen var det för fysikerna jag skrev och med andra betygskriterier. Illa tänkte jag men körde hårt. och nu ska jag göra något som är fult att göra i Sverige, skryta. Jag fick fan 39/40 på omtentan och en klockren femma i betyg. Fy fan vad nöjd jag är!

Imon väntar en lååååååååååååång dag i skolan så det är nog dax att sova nu så natti natti på er!

Jag har ägnat stor del av dagen åt att försöka komma fram till vad jag ville göra ikväll. Jag tänker fortfarande även om det är lönlöst nu när kvällen är över. Jag spenderade kvällen i en soffa inte långt från min lägenhet spelandes spel och såg på film. Det blev alltså det lugna alternativet för kvällen. fGår kvällen var en förhållandevis lugn kväll som spenderades på andra sidan stan i en kompis korridor.

Det har varit en trevlig helg i det stora hela. Jag önskar iofs att jag pluggat lite mer. Plugga im on kommer tyvärr inte hända då jag ska se på spexet i några timmar och sedan träna. Men det kommer nog bli en kulig dag. Nu säger jag god natt och hoppas ni har det trevligt vart ni än befinner er!

Idag var en hemsk dag. Hemsk på så sätt att den var jobbig och extremt tung. Tysken som föreläste för oss om saker jag inte bryr mig ett skit om gav ingen rast och syret i klassrummet var knappt existerande. Jag var galet trött efter knappt två timmars sömn pga av min diabetes. Dagen var lång, dryga 13 timmar. Så när den äntligen tog slut for jag till Ica då kylen här hemma var tom. Nu måste jag ställa mig och gör mat snart men jag vill verkligen inte. Jag är bara trött och gnällig. Jag önskar jag hade någon som kunde massera mig och pyssla om mig. Men drömmar är ju drömmar. Vilken tur att det är en ny dag imon. Den blir förhoppningsvis bättre!

Jag sitter och drömmer. Jag är bra på att drömma tror jag. Jag sitter trött. Jag är väldigt trött egentligen. Varför kommer jag till snart.

Det har hänt mycket det senaste veckan. Valborg har firats på riktigt Uppsalavis. Jag vet hur människor pratar om hur vlborg firas i Uppsala och innan trodde jag det var emst snack. Så var inte fallet. Champagnegaloppen var precis som de sa. För er som inte känner till denna tradition kan man beskriva den som tusentals studenter som sprutar enr varandra i champagne. Det var galet på alla sätt och vis och min första gång som jag kom hem doftandes champagne. Just det ja, när jag kom hem. Dagen innan valborg var vi ute och festade till allt för sent. Det var kul (Hur berätar man om en händelse som denna utan att verka som värsta partyprinsen?). På varlborg satt vi klockan sju vid Fyrisån här i Uppsala för att få  plats till forsränningen. Eller för att kunna se något vid forsränningen rättare sagt. Efter att druckigt champagne (ända gången jag drack äckta champagne den dagen) och ätit jordgubbar till frukost for vi till en megapark där vi chillade i solen. Några timmar senare var det dags för nyss nämnda galoppen som var helt galen. Det är en sjuk tradition och på många sätt helt meningslös. Men vi provade iaf och roligt var det. När detta var över for jag hem och duschade. Sedan somnade jag. Mycket festande sliter på en, även om man tar det lugnt. Jag hoppas inte ni får bilden av att allt är sådär jättecoolt eller så nu. Valborg var en jäkla upplevelse, som studenten fast 100 ggr och därför hände så mycket. Iaf. Jag somandeoch vaknade av Viktors (han jag bor med) flickvän som kommer in genom dörren. Jag visste inte att hon skulle komma, men hon är här rätt ofta så jag blev inte förvånad. Vad jag däremot förvånades över var hennes 7 tjejkompisar som hon hade med sig. För en kille som mig händer det inte varje dag att man vaknar upp av att sju singeltjejer står i ens dörr. Trots mitt utséende vid tillfället välkomnade jag dem in och vi hade det riktigt trevligt. De var riktigt trevliga. Verkligen. Så efter ett tag for vi iväg och grillade för att senare avsluta natten på en ny klubb.

Höjdpunkten för dessa dygn var champagnegaloppen om man ser till upplevelse och mitt uppvakande till roliga minnen. Nu är det över och skönt är det. Valborg var lite för mycket för mig.

Så till något helt annat. Min nya leksak. Den är dyr. Riktgt jävla dyr. Tyvärr är den inte min utan sjukhusets. Jag har nämligen fått en liten sak på mig som mäter blodsockret och sedan skickar det till min insulinpump. För er som kan lite om diabetes kan sjukdomen tyckas vara lös med en uppfinning som den. Det var ungefär min tanke. Tyvärr är den inte exakt nog och blodsockret som visas är 20 min fördröjt. Det kan bli problem om man inte kan se vad blodsockret är just nu så tja, min leksak gör att jag kan kolla hur blodsockret ter sig under dygnet mer än att använda den direkt. I vilket fall satt jag på sjukhuset större delen av måndagen för att lära mig mer om min diabetes samt hur denna nya sak fungerar. Leksaken är bara på lån i två veckor då tekniken är otroligt dyr, så det gäller att utnyttja den väl och lära sig all man kan när man kan. Ett mycket större jobb än man tror kan jag lova. Jag läser nämligen av denna leksak ungefär 1-2 ggr timmen dygnet runt. Nu kan ni gissa varför jag är så trött. Nu är ändå jag väldigt tacksam för denna sak, den kommer lära mig mycket och jag inser vikten av alla information jag får. Priset för mig är sömn och jobb.

Jag skulle kunna fortsätta i evigheter om mina diabetes nu för det är mer eller mindre allt som finns i huvudet just nu trots allt kring mig. Jag tror ni slipper höra förklaringar på massa saker som ni troligen inte förstår ändå.

Jag tror de flesta av er har någon idol på något sätt. Kanske är det er mor, Britney Spears, stålmannen eller killen som jobbar på reningsverket. Vad vet jag. Jag har iaf en riktig idol. Han är min vän och är bara några år äldre. Han är inte allt jag vill vara. Han har massa brister och fel precis som alla oss andra. Han är inte sådär jättesnygg eller jättesmart. Ändå har han så många goda sidor som jag önskar även jag hade. Han ställer alltid upp och får mig att känna mig väldigt trygg. Han är väldigt säker på sig själv och har nästan alltid goda råd att ge när jag behöver dem. Han lever inte som han lär men det är bara bra. För jag försöker inte vara honom utan bara lära mig av honom. Dessutom gör alla hans brister och fel att han inte dömer mig. Det är en egenskap jag är så otroligt tacksam för. Jag kan klanta till det nästan hur som helst utan att han dömer mig. I stället för att döma förstår han mig oftast och skulle klanta till det lika mycket själv. Jag litar sällan på att han skulle gör allt på bästa sätt, men däremot litar jag på att han gör så gott han kan och det är mer än vad jag kan säga om många andra. Han skulle aldrig svika mig och har aldrig gjort det heller. Han är min egna stålman, utan att han vet om det.

Tack så mycket för att du finns Stålis!