Åre, återkomsten
Nu är jag hemma igen efter en härlig knapp vecka i Åre. Förstår inte hur jag kan orka sitta här när jag spenderat många fler timmar i backen än sängen under veckan. Det var ju tänkt att jag skulle ta det lugnt med festandet, så blev det inte. Mycket folk på festerna och långa efterfester gjorde kvällarna spännande. Något som var ännu bättre var skidåkningen. Framför allt de två sista dagarna. När vi kom dit var det 5 grader plus och ingen jättebra skidåkning. När vi for idag var det minus 20 och massa nysnö. Jäkla skillnad! Dagens åk kan ha varit de bästa i mitt liv, vilket kanske inte säger så mycket, men ändå. Självförtroendet på topp och massa snö gjorde smärtan i låren till ett nöje.
Att berätta allt i från veckan går knappast, men några saker är mer värda att berätta än andra. Den första var Åres sötaste tjejer, två tjejer på fem och sex år som stod i en backe och bjöd på pepparkakor. De var så snälla och modiga att vi blev fan av dem och besökte dem flera gånger (låter lite som en pedofil där :P).
Det andra var veckans tre vurpor. Jag vurpade tre gånger och samtliga i samma backe under samma åk. Tre isfläckar fällde mig på precis samma sätt. Hela den dagen sög för övrigt. Bakfull, ledsen och trött gjorde att isfläckarna upplevdes 1000 ggr värre än de gjorde dagen efter.
Det tredje nämnvärda var liftarna. Då man spenderar mkt tid i dem hinner man prata rätt mkt vilket gjort att jag verkligen lärt känna mina vänner, både de nyfunna och gamla. Vi har verkligen haft många intressanta samtal och varit varandras psykologer. Något som behövts mer för vissa än andra.
Om några dagar ska jag försöka komma upp med lite bilder från resan, det blev nämligen knappt 2000 st. Inte alla från en kamera, men från de flesta jag åkte med.
God natt önskar en trött skidåkare =)
Att berätta allt i från veckan går knappast, men några saker är mer värda att berätta än andra. Den första var Åres sötaste tjejer, två tjejer på fem och sex år som stod i en backe och bjöd på pepparkakor. De var så snälla och modiga att vi blev fan av dem och besökte dem flera gånger (låter lite som en pedofil där :P).
Det andra var veckans tre vurpor. Jag vurpade tre gånger och samtliga i samma backe under samma åk. Tre isfläckar fällde mig på precis samma sätt. Hela den dagen sög för övrigt. Bakfull, ledsen och trött gjorde att isfläckarna upplevdes 1000 ggr värre än de gjorde dagen efter.
Det tredje nämnvärda var liftarna. Då man spenderar mkt tid i dem hinner man prata rätt mkt vilket gjort att jag verkligen lärt känna mina vänner, både de nyfunna och gamla. Vi har verkligen haft många intressanta samtal och varit varandras psykologer. Något som behövts mer för vissa än andra.
Om några dagar ska jag försöka komma upp med lite bilder från resan, det blev nämligen knappt 2000 st. Inte alla från en kamera, men från de flesta jag åkte med.
God natt önskar en trött skidåkare =)
Kommentarer
Trackback
