Ni som känner mig kommer inte tro mig...
Jag är som många av er vet en väldigt rastlös person, det leder till att jag oftast brukar se till att det händer saker runt omkring mig. Jag brukar hata att bara sitta still vilket gjort att jag det senaste halvåret börjat träna när jag tycker det blivit för lugnt. Jag tror jag tränat iaf tre gånger i veckan, vissa veckor upp emot sex gånger.
Kvällen som va gjorde jag något jag inte provat här i Uppsala, jag satt hemma hela kvällen. Eller det är typ sant iaf. Jag kände bara för att vara hemma så jag dissade utgången med komåisarna och laddade ner alla serier jag missat för att glo på tv. Så otroligt skönt att inte göra någonting efter en hel vecka med massa kemi och matte.
Nu satt jag inte hemma hela kvällen, utan de hade givetvis fest i korriodoren ovanför så jag var ju tvungen att titta förbi där en stund. Det var en erfaranhet att se ens vänner fulla som svin och vara helt nykter. Det har iofs hänt många gånger förr, emn denna var lite speciell. Mer om det en annan gång kanske.
Så varför sitter jag uppe klockan kvart i sju en lördags morgon? Diabetes! Ännu en natt som jag är uppe och äter för att kompensera det låga blodsockervärdet. Snart ska jag få koll på mina diabetes igen, för det är femte gången denna vecka jag är uppe och äter när jag borde sova. Tyvärr är det inte så lätt att få kontroll över som man ibland kan önska. Men snart kommer jag lyckas, det måste jag.
Nu säger jag god natt eller god morgon, vad som passar er bäst!
Kvällen som va gjorde jag något jag inte provat här i Uppsala, jag satt hemma hela kvällen. Eller det är typ sant iaf. Jag kände bara för att vara hemma så jag dissade utgången med komåisarna och laddade ner alla serier jag missat för att glo på tv. Så otroligt skönt att inte göra någonting efter en hel vecka med massa kemi och matte.
Nu satt jag inte hemma hela kvällen, utan de hade givetvis fest i korriodoren ovanför så jag var ju tvungen att titta förbi där en stund. Det var en erfaranhet att se ens vänner fulla som svin och vara helt nykter. Det har iofs hänt många gånger förr, emn denna var lite speciell. Mer om det en annan gång kanske.
Så varför sitter jag uppe klockan kvart i sju en lördags morgon? Diabetes! Ännu en natt som jag är uppe och äter för att kompensera det låga blodsockervärdet. Snart ska jag få koll på mina diabetes igen, för det är femte gången denna vecka jag är uppe och äter när jag borde sova. Tyvärr är det inte så lätt att få kontroll över som man ibland kan önska. Men snart kommer jag lyckas, det måste jag.
Nu säger jag god natt eller god morgon, vad som passar er bäst!
Kommentarer
Trackback
