Bubblan

Äntligen fick jag jobb! Förra onsdagen ringde de och fråga om jag vill jobba. Yrvaken svarande jag ja och började en timme senare. Jag fick hoppa in som lärare i en ett på en skola här i Torslanda. När jag haft klassen gick jag in på fritids där jag tog hand om dem som inte gått hem, dvs de flesta. På torsdagen var det ungefär samma schema. På fredagen fick jag jobb på samma skolas dagis. Jobbet där var lite annorlunda. Då jag slapp göra det värsta skitjobbet, byta blöjor, var det en väldigt rolig dag. Jag gillade dagisbarnen lite mer, de är ärligare och roligare. Ju äldre de blir ju mer sätter de emot mig och då blir det ju lättast med de minsta. Tyvärr stökar de ner mycket mer också, men det var ju mitt jobb att städa efter dem så jag trivdes bra ändå.

Efter att ha jobbat i tre dagar kom en väldigt lugn helg där jag mest varit med min sjuka flickvän. Konstigt nog verkar bara hon blivit riktigt sjuk av oss två, trots att vi träffats mycket. Jag borde nog inte ta ut någon seger i förskott, jag har fortfarande lång tid på mig att bli sjuk. Hoppas hoppas bara att jag slipper det. Om jag nu skulle åka på något var det värt varje sekund jag var med henne ändå. Och vad gör det om man blir lite sjuk? Just upptäckt en ny serie tack vare henne bror, Dexter, såg att det finns tre säsonger jag inte sett där. Fast helst hoppas jag ju givetvis på att hålla mig frisk, vill ju kunna röra mig, träna och jobba och så.

Så idag åkte jag till sjukhuset för att ta ögonbottenfotografering. Det gick smärtfritt och smidigt och när vi var klara körde Sandra mig hem. Man blir så känslig av ljuset när pupillerna är så utvidgade att jag inte kunde köra bil. Tur att man har en sån underbarflickvän som kunde köra en trots att hon var sjuk. Tack älskling!

Ja, nu skall jag slänga bort några timmar på skit, tjingalooong!